Att känna sig mäktig, del 2

Avrapporteringen tog tid, det är viktigt att få med detaljer och nyanser. När avrapporteringen var klar så inleddes FU (Förundersökning) vilket i praktiken innebär att fler enheter kan och får ta del av anmälan med bilagor.

Åklagare anhöll X i sin utevaro efter jag ringt och berättat vad vi hade fått fram. Bilen efterlystes inte så att ingen oinsatt patrull skulle stoppa den och förstöra utredningen. Vi försökte febrilt få reda på vilka dom andra inblandade var. Klockan var nu tidig morgon och vi hade 13 timmar till nästa arbetspass. Piketen och NOVA var inkopplade på ärendet, dom skulle hjälpa oss under nästa arbetspass. Vi var cirka 7 personer från Södra Järva Näpo som skulle jobba även nästa pass. Vi var en vargflock som fått upp ett färskt och blodigt spår. Stationsbefälet i Solna villa att vi skulle ägna hela nästa pass åt ärendet.

Hem, försöka sova, stolthet blandat med spänning. Vad kunde vi gjort bättre? Inte mycket.

Dag 2:
De utsatta paret var satta i temporär säkerhet på okänd ort. Piketen planerade tillslag på två adresser samtidigt, NOVA fanns någonstans i Stockholm och gjorde sitt. Vår första uppgift blev att bevaka tre adresser innan Piketen hunnit fram. Det var en kall natt, rimfrost och stjärnklart, dolt uppträdande. Benen darrade av spänning och kyla.

Piketen gled fram till adressen med hjälmar, skyddsglasögon och ballistisk sköld. ”Det är den lägenheten, nedre botten till vänster, det är minst en person där inne.” ”Ok, ni får bevaka vår rygg. Inga obehöriga in i trapphuset. Det kan komma besök.” ”Klart, vi går in.” *Tystnad på radion*

Kollegorna P och F messade att dom satt ”i en snögubbe” och bevakade en alternativ lägenhet och de var grymt nyfikna på vad som hände hos oss. ”Ge mig något! Vad händish?” skrev dom.

Vapenlamporna fladdrar runt i lägenheten medan den säkras, ljuskäglorna skymtas mellan de nerdragna persiennerna. Radion sprakar. ”Vi har en person från lägenheten. Ni tar över.”

Han fördes in i arresten och blev anhållen efter ett kort men bra förhör. Han var nymuckad från kåken och sjöng som en vårfågel. Han undrade varför Piketen kommit, ”Ni kunde ju bara ha knackat så hade jag öppnat.” Kanske fattade han allvaret och ville inte in i buren igen. En till anhållen och ytterligare en anhållen i sin utevaro.

Den andra inbrytningen gav noll. De andra övergick till allmän spaning efter en bil och två individer, varav en känd till utseendet. Natten gick, arbetspasset började rinna ut. Inga resultat. Varje tänkbar gata finkammades. 30 minuter till sluttid. J som jag åkte med sa ”Väck mig om du hittar något.” Fan, tänkte jag, jag vill ta dom råttorna, fan-fan-fan. Vi glider ut ur ett garage nära E18, en mörk bil flyger förbi, en kombi, BMW! Nu jävlar, pulsen rusar. Jag kör efter, vändplan, blocka vägen med bilen, ila till radion, ut, säkra förare och passagerare. Kolla så inget knark dumpas. Rätt bil, X vid ratten, okänd person bredvid, dom hade handlat snabbmat. Bingo! Passageraren släpptes i brist på bevis, bilen bergades till undersökning. X sattes i arresten. Han hade en påse rohypnol i kalsongerna.

De andra rinkebypatrullerna avrapporterar på stationen när vi kom dit. ”Fan va gött att ni hittade honom.” 20 minuter senare ringer M:s telefon, det är killen som är målsägande: ”Y och två andra letar efter mig på en Grekisk fest i Solna.” Dom blåar till adressen, på övertid, en piketpatrull ansluter på vägen. Dom sista två grips, en person får gå, vi känner igen honom men har inget på honom idag.

Två nätter är till ända, fyra av fyra gripna. Målsägandena får ett lugnande besked och kan kanske sova gott en natt. Utredare tar över. Hem, sova, lycka. Livet är bra skönt ibland.